4 januari, 2019 Fredrik Mattsson

Nytt år, ny tid, nya maktförhållanden.

Photo by Sebastian Hietsch on <a href="https://www.pexels.com/photo/new-year-s-eve-december-31-fireworks-new-year-10967/" rel="nofollow">Pexels.com</a>

Jag hoppas alla haft ett bra 2018 och ett trevligt nyårsfirande. Nu står vi här med nyårslöften och folk kämpar som aldrig förr på gymet.

Vem håller sina nyårslöften?

photo of fireworks

Photo by Anna-Louise on Pexels.com

Enligt statistik har 80% av alla skippat sina löften i februari, men fram till dess kör vi på. Sen har vi de där 20 procenten som fortsätter en stund till. Vilket betyder att det som vanligt är några procent av befolkningen som lyckas. Sluta röka, eller dricka brukar ligga på 5-6% som lyckas och jag kan tänka mig att det är lättare att hålla i träningen så vi kanske lär lägga på några procent extra. Men ungefär 10% brukar det gå rejält bra för på de flesta håll i samhället, av olika orsaker. Kanske går det att tänka sig att det är ungefär 10% som håller i sina nyårslöften tillslut också, isåfall är det ganska lite men klart bättre än inget alls.

Det nya året väntar stora utmaningar för bolagen som dominerar teknologin. Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google. De har fått sin lilla förkortning som Faang-bolagen, som nu är gruppen företag som styr det mesta i våra liv på den digitala sidan.

Apple är inte vad de varit.

close up of fruits hanging on tree

Photo by Pixabay on Pexels.com

Men det går knackigt för Apple på flera sätt, de säljer inte så bra av senaste modellerna och de börjar få känslan av att bli som Microsoft en gång var. Då känslan var en jätte som inte hängde med som fanns över hela företaget. Apple är inte där än, men de närmar sig och de har inte känslan av vad som är innovativt på samma vis. Det var länge sedan de överraskade mig som förr. Ändå gör de stabila och bra produkter och säljer bra.

Netflix med sina lån?

man holding clapper board

Photo by Martin Lopez on Pexels.com

Netflix har lånat enorma pengar för att kunna skapa material, genom obligationer. De ska skapa och skapa på lånade pengar och samtidigt får de hårdare och hårdare konkurrens av Amazon som också gör material, Apple som gör material och mindre men intressanta bolag som HBO, som också har samma modell men bakom sig en annan affärsidé och andra inkomster som de kan flytta runt. Kan Netflix fortsätta slåss mot Apple och Amazon som har miljard efter miljard i inkomst på andra produkter? Kanske, eller så blir det här ett krig som slår ut några.

Facebooks framtid?

Facebook_logo_(square)2019 kommer också bli svårt för Facebook. De är inte alls vad de varit. Det finns ett motstånd mot Facebook idag även om folk använder det. Säkerhetsskandaler och arrogans har gett ett mörkt moln över tjänsten och får de inte in användare så tar det snabbt slut.

2019 blir ett år som kommer gå snabbt, med snabba ändringar och snabba reaktioner. Jag tror inte det kommer se ut som idag, med de här stora bolagen, när vi firar nyår nästa gång. Vi som användare kommer börja fundera mer på tiden vi lägger ner på olika tjänster och det finns växande andel av folk som öppet diskuterar om de här tjänsterna ger dem något på sikt. Bolagen måste slåss om vår tid, vi måste slåss för vår tid och här kommer det stora slaget utkämpas. Kriget om tid.

Vad ger tjänsterna oss, när de tar vår tid?

Jag har börjat känna att det behövs röster för att argumentera kring det här. Att vi måste fundera mer på vad det gör med oss att se putande läppar på bild efter bild, tränande killar och tjejer med utmanande bild efter bild, klon efter klon. De som har tjänsterna vill att vi ska titta vidare, för de säljer annonser, men vi måste få igång mer diskussion kring om vi BORDE titta. Hur nyttigt eller klokt det är att titta på de här sakerna dag efter dag. Speciellt för barn och ungdomar som får en världsbild vi andra inte kan förutse.

Dags för krig om vår tid?

adult army battle black and white

Photo by asim alnamat on Pexels.com

Vi behöver också kriga, på ett sätt. Kriga för vår tid. Inte för pengars skull eller annonsers skull, men för vår skull. För frid och lycka, på ett sätt.

Här har vi inte ens kommit igång, men om vi gör det så kommer det bli ännu svårare för de här enorma bolagen. När vi själva börjar sätta in rutiner, som att vi tidsbegränsar oss själva för tjänster som egentligen inte ger något, att vi inser att det kan få oss och våra barn att må bättre på sikt.

Tekniken är inte fienden, mobilen är inte felet.

Men det betyder inte att mobilen är en fiende. Mina barn kommer läsa böcker och information på skärmar, medan jag läste böcker som ung. Det gör inte boken bättre. Vi läser båda två och det är bra. Många spel är bra, lär ut saker. Många tjänster är bra och att kommunicera är bra. Men de här klippen om ingenting, bilderna om ingenting, allt brus som inte ger något. Det skulle behövas en rejäl diskussion om sånt, hur vi ska göra i en tid när allt piper och söker vår uppmärksamhet så går tiden snabbt. Det finns risk att vi missar livet omkring, de vi älskar och händelser vi behöver uppleva utan en samtidig podcast i hörluren, eller med ett öga på en kändis senaste video på när hon tränar marklyft i slow motion.

Tänka sig, vi måste tänka.

portrait of beautiful young woman over white background

Photo by Pixabay on Pexels.com

Den här tiden är speciell och 2019 blir året då vi kommer börja fundera mer kring vad vi egentligen vill med tjänster och teknik. Det välkomnar jag, men det skulle inte vara bra för bolagen ovan.

Kommentera gärna, vad du tror.

, , , , , , , , , , ,

Fredrik Mattsson

Gillar att skriva, gillar teknik, gillar nördiga produktivitetsgrejer. Gillar mina två barn, gillar mitt jobb och jag gillar tydligen en jäkla massa. Det gillar jag också!
%d bloggare gillar detta: